Torphistoria från Krusenberg

Förord

Karin Wretin på Upplandsmuseet framställde 1981 en skrift "Torpen på Krusenberg". Hon vände sig i första hand till de nya torpägama, i vetskap om att många av torpen hade eller skulle avstyckas och nyttjas för permanent- eller sommarboende.

Hon berättade att på Krusenbergs ägor ligger ett ovanligt stort antal väl bevarade torp, som vittnar om äldre tiders boende, byggnadssätt och sociala förhållanden och erinrade de nya torpägama om det värdefulla stycke kulturhistoria torpbebyggelsen i Krusenbergsområdet utgör.

Följande beskrivning av torpen i Krusenberg avser närmast att klargöra när torpen enligt gamla kartor och andra uppgifter kommit till. Knappast något av själva torpbyggnaden i dag är i ursprungligt skick. Torpen som byggdes i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet, med jordgolv och tak av torv eller halm, var naturligtvis i stort behov av renovering eller ombyggnad in på 1800-talet.

Troligen kunde grunden, kanske nedre delen av spismuren och vissa delar av trästommen bevaras vid utförda ombyggnader, då isolering, trägolv och takbeläggning med taktegel tillkom.

Det skall bli intressant att se resultatet av, att med modern teknik åldersbestämma trästockar etc., som ägaren till Nytorp nu utför. Kan det finnas stockar kvar från det ursprungliga torpet, som uppfördes före 1693?

Det har funnits inte mindre än 27 st. torp på Krusenbergs ägor, varav 18 st. ännu idag åtminstone till namnet existerar och är genom nytagna bilder dokumenterade i denna skrift. "Albertinas stuga" (Alsike 1:10) och "Hönsapigans stuga" (Krusenberg 1:49) har ej bedömts som "riktiga" torp.

Krusenberg 1999.

Inge Elsmark